söndag 5 juni 2011

Att hitta mitt lyckliga slut

Jag vill hitta mitt lyckliga slut. Jag hart provat internet dejtning, att träffa någon på jobbet, bland vänner och på krogen. Dejterna har varit många under dessa år. Vissa katastrofer och andra har slutat i förälskelse. Istället för att byta frisyr för att attrahera en man har jag bytt profilbild på Facebook, MSN och alla de tre dejtning sajterna som utlovar att just de kan hjälpa mig att hitta mitt lyckliga slut. Flera gånger har jag gått ifrån en dejt och undrat ”what the hell was I thinking”!? Andra dejter har gett mig nära vänner som jag inte vill leva utan.

Jag vill hitta mitt lyckliga slut. Trots dagens alla mötesplatser, verkliga som i cyberspace är det inte lätt. Tvärtom. Det handlar många gånger om kommunikation. Det är inte bara mailen på dejtning sajterna, Facebook och chatten via MSN. Det är sedan sms och telefonsamtal. Jag är utbildad kommunikatör och planerar en karriär som skribent och copywriter. Att kommunicera borde vara lätt, kan tyckas. Ja, så länges om det handlar om någon annan än mig själv. Att sälja sitt hjärta för någon att ta hand om är bland de svåraste jag har gjort.

Jag vill hitta mitt lyckliga slut och använt flera vägar för att göra detta. Jag har en inre bild av mig själv att jag inte är charmig i alla dessa teknologiska mötesplatser. Inget av dem har fungerat hittills. Ibland saknar jag dagarna där man har ett telefonnummer med en telefonsvarare som antingen hade ett meddelande eller inte. Nu måste man hela tiden kolla av dessa sju olika mötesplatser, för att sedan bli nobbad av minst lika många. Inte undra på att man är helt slutkörd som singel.

Jag har många gånger funderat på att vidga mina vyer var man kan träffa den rätta. Kanske handlar det om att finnas tillgänglig där männen naturligt finns? Att sporadisk trippa runt på Claes Ohlssons en söndag eftermiddag. Jag har nyligen upptäckt att Claes Ohlsson även kallas för ”gubbdagis”. Borde vara ett paradis för singel kvinnor. Eller varför inte gå på lägenhetsvisningar av två rum och kök för att haffa de nyseparerade. Inget av dem tilltalar mig personligen.

Jag vill hitta mitt lyckliga slut. När jag till slut har en dejt så kommer nästa steg, att tolka signaler. Jag är en kvinna som inte kan tolka signaler och förstår inte alltid själv vilka signaler jag sänder ut. Jag behöver upplysas om detta, och det gör mig rädd. Ibland kanske jag är så fokuserad på att hitta mitt lyckliga slut att jag missar alla tecken på vem de är som kommer att stanna och vilken som kommer att gå.

Kanske mitt lyckliga slut inte inkluderar en man, kanske handlar mitt lyckliga slut om att det bara ska vara, jag. Jag som går vidare i livet. Plockar upp bitarna och börjar om på nytt. Trots alla feltolkade signaler, all förödmjukelse, alla gånger jag fått hjärtat bruset. För all pinsamhet. Så kanske mitt lyckliga slut är att jag aldrig slutar att hoppas.

Inga kommentarer: